Skip to main content
search
Narkosguiden

Organdonation

Författare:
Pia Löwhagen

Uppdaterad:
10 april, 2022

Här beskrivs procedurer för identifiering av en potentiell organdonator och hur man tar sig igenom donationsprocessen. Här finns en checklista för organdonation samt beskrivning av donationskaraktäristik och donationsprocessen inklusive brytpunktssamtal och fortsatt handläggning. Här beskrivs både DBD och DCD.

Donationsutredning


Då en person avlider på ett sådant sätt att organdonation är möjlig är det hälso- och sjukvårdens skyldighet att utreda donationsviljan (SOSFS 2009:30, SFS 1995:831 Lag om Transplantation).

Transplantationslagen bygger på ”Förmodat samtycke”, det vill säga att om patienten inte uttryckt sig negativ till donation av organ eller vävnader efter sin död, så förutsätter man att han/hon var positivt inställd till att donera. Den avlidnes vilja kan ha förmedlats genom

  • Registrering i donationsregistret
  • Donationskort
  • Att personen meddelat sina närstående

Alla tre sätt har lika stor betydelse. Det är den sist meddelade viljan som gäller. Det åligger den ansvarige läkaren att ta reda på vilken viljeyttring som är den sist meddelade. Uppgifter från donationsregistret kan inhämtas av transplantationskoordinatorn efter att brytpunktsbeslutet finns dokumenterat i journalen (SFS 2018:307). Om patientens vilja är känd ska den respekteras. Anhöriga har ingen juridisk rättighet att ändra på patientens beslut.

  • Om patientens vilja är okänd ska man försöka ta reda på den avlidnes inställning genom samtal med de närstående (tolkning av donationsviljan).
  • Om det framkommer motstridiga uppgifter angående patientens vilja kan donation inte genomföras.
  • Om det förblir oklart angående patientens vilja skall de närstående informeras om att donation kommer att genomföras om de inte motsätter sig ingreppet (förmodat samtycke). De närstående har i detta fall en vetorätt och skall ges en skälig betänketid för att utöva denna.

De närstående kan i dessa fall också motsätta sig donation av enskilda organ.

  • Om de närstående är oeniga angående vetorätten kan donation inte genomföras.
  • Om patientens vilja är känd och ingen närstående kan nås/ingen närstående finns kan donation genomföras.
  • Om patientens vilja är okänd och ingen närstående kan nås/ingen närstående finns kan donation inte genomföras.

Närståendebegreppet (SOSFS 2009:30)

  • Med begreppet närstående brukar man i första hand avse:
  • Make och maka
  • Sammanboende
  • Registrerad partner
  • Barn, föräldrar, syskon
  • Far- och morföräldrar
  • Nära vän, granne
  • God man

Det kan också finnas fall där en nära släkting, som den avlidne sedan lång tid inte haft någon kontakt med, inte bör betraktas som närstående.

Utländsk medborgare

Om patienten är utländsk medborgare gäller samma regler som för en svensk medborgare.

Vilka närstående måste kontaktas?

Det räcker med att en av de närstående informeras. Denne får i sin tur ansvara för hur kontakter och samråd sker med andra närstående.

Vad händer om man inte kan finna några närstående?

Även om många människor lever som ensamstående är det sällan de helt saknar någon som står dem nära. Lagen anger att de personer som stått den avlidne nära måste bli underrättade om det tilltänkta ingreppet, men det finns inget förbud mot donation från en person som helt saknar närstående, om dennes vilja kan anses klarlagd. Det innebär att om en person gjort ett positivt ställningstagande och man kan anse det utrett att det saknas personer som ”stått den avlidne nära” så är donation möjligt enligt lagen om transplantation.

Samtal med närstående

Ansvarig för att utreda donationsviljan är IVA-läkaren. Det är ofta mest praktiskt att genomföra detta på dagtid och det är viktigt med kontinuitet. Ansvarig sjuksköterska och helst undersköterska ska delta i samtalet för att kunna återberätta informationen till närstående fortlöpande samt ge stöd. Ibland väcks frågan om möjlighet till donation av de närstående redan tidigt under förloppet. När frågan om donation annars skall tas upp varierar från fall till fall. Efter att den nya författningen trädde i kraft 25 maj 2018 (SFS 2018:307) är det juridiskt möjligt att göra en fullständig utredning av donationsviljan (register, donationskort, anhörigsamtal) efter att brytpunkten är dokumenterad i journalen. När det i varje enskilt fall är lämplig att ta upp donationsfrågan kan dock variera. Det är viktigt att de närstående fått tid att ta in det som inträffat, vilka medicinska åtgärder som varit möjliga att genomföra för att försöka rädda deras närstående samt att de fått tid att acceptera döendet/döden, innan donationsfrågan diskuteras.

Det är IVA läkarens uppgift att erbjuda möjlighet till donation. Det är viktigt att de närstående förstår innebörden av ordet donation, att det kan vara livräddande för andra människor och att en donationsoperation utförs värdigt och med samma rutiner som en operation på en levande patient.

Hur man informerar närstående beror naturligtvis både på det enskilda fallet och egna erfaren-heter. Det är ofta lämpligt att inleda informationen med att patienten ”har en allvarlig hjärnskada och är djupt medvetslös utan reaktioner”. Formuleringen därefter varierar, till exempel: ”Vi misstänker att blodförsörjningen till hjärnan har upphört. Vi skall nu göra noggranna undersökningar för att ta reda på om det är så”. Därefter försöker vi förklara vad det innebär, kanske med några av följande stödord: ”hjärnsvullnad, inget blodflöde till hjärnan, syrebrist, hjärnan har upphört att fungera”. Man kan nämna ordet ”total hjärninfarkt” och förklara dess innebörd, d.v.s. att det innebär att personen har avlidit om total hjärninfarkt kan konstateras. Man kan även komplettera informationen med en illustration. ”Om man avlider med pågående respiratorbehandling finns den en möjlighet att donera organ och hjälpa andra människor”.

Det är viktigt att försäkra sig om att informationen har nått fram till de närstående. Upprepa informationen flera gånger, försök variera uttryckssättet. Värdefullt om man kan få till stånd en dialog. Sjukhuskyrkan och/eller kuratorn kan vara till hjälp både under samtalen med närstående angående
donation och efter en eventuell donation.

Checklista för organdonation


Identifiera möjlig donator

  • Svår nytillkommen hjärnskada och
  • Respiratorvård och
  • RLS ≥ 7 och
  • Bortfall av minst en kranialnervsreflex

Misstänkt inklämning – Identifiera potentiell donator

Om det inte redan har skett så är det här i förloppet som brytpunktsbeslut ofta tas. Beslutet dokumenteras i den medicinska journalen. Brytpunktssamtal med anhöriga hålls så snart det är möjligt.

  • Se även PM om Vård och behandling av organdonator på SFAI:s hemsida.

Utredning av donationsviljan

Lämplig tidpunkt för utredning av donationsviljan (donationsregistret + donationskort + samtal med anhöriga) varierar. Sedan maj 2018 (SFS 2018:307) får man efter dokumenterat brytpunktsbeslut (alltså innan patienten är dödförklarad) eftersöka känd vilja i donationsregistret.

Ofta bra med upprepade anhörigsamtal. Ha alltid sjuksköterska med, helst också undersköterska. Yngre kollega med? Lämna telefoner. När donationsviljan är klarlagd fyll i ”Journalhandling för donationsingrepp på avlidna”.

De viktiga samtalen: Vad innebär ”donation”? Vet de anhöriga det? Räddar liv! Känner de anhöriga till den avlidnes vilja? Kan de tolka den? Det är den avlidnes vilja som gäller. ”Förmodat samtycke” gäller om viljan är okänd. Juridiskt kan anhöriga bara lägga veto om donationsviljan är okänd.

Donatorskaraktärisering

Påbörja donatorskaraktärisering tidigt. Meddela transplantationskoordinator på aktuellt telefonnummer. Koordinator frågar vanligen om: ålder, kön, längd, vikt, blodgrupp, diagnos, tidigare sjukdomar, malignitet, missbruk, rökning, riskgrupp för blodsmitta, hemodynamik, hur lång HLR vid hjärtstopp, LUCAS tid, respiration, lab.

Klinisk diagnostik x 2

  • Informera anhöriga om varför diagnostik görs. Ev är anhöriga med. Informera om spinala reflexer innan undersökning. Ta med yngre kollega? Skapa lugn på salen när diagnostik utförs.
  • Alltid klinisk diagnostik x 2 även om den blir inkomplett och senare cerebral angio planeras.
  • Rekrytera efter apnétestet! Det finns fallgropar i diagnostiken t.ex. ansiktstrauma, facialispares, hög halskotpelarskada, pacemaker, sick sinus, kronisk hyperkapni… kontakta donationsansvarig läkare vb.

Cerebral angiografi x 2 vid vissa tillfällen

Vid följande tillfällen:

  • Metabol eller farmakologisk påverkan (obs lever/njursvikt)
  • Temp < 33 grader
  • Total hjärninfarkt av oklar orsak. Inkluderar bakre skallgropsprocesser.

Om patienten kommer från annat sjukhus kontrollera följande (se aktuella riktlinjer):

  • Att två kliniska dödsdiagnostiker är genomförda.
  • Att anhöriga är informerade om varför patienten flyttas och att utredningen om patientens donationsvilja är slutförd.
  • Att polisen är kontaktad i de fall det är aktuellt. V g se nedan.

Var med på angiolab efter cerebral angiografi nr två och skriv på protokollet efter bild demonstration av röntgenläkare. Fyll i klockslag för dödförklaring på protokollet för klinisk diagnostik.

Dödförklaring

  • Fyll i dödsbevis i datajournalen, skriv ut och skriv under. Notera i journalen datum och klockslag för dödförklaring. Meddela anhöriga att patienten är dödförklarad.
  • Ta ställning till om polisen behöver kontaktas (se nedan).
  • Ge engångsdos Solu-Medrol 15 mg/kg iv (max 1 g) samt sätt in/byt till Meronem 0,5 g x 3 iv.

Fortsatt utredning om patienten är en lämplig donator

  • Slutför donatorskaraktärisering
  • Fortlöpande kontakt med koordinator på aktuellt telefonnummer. Meddela alla förändringar i status. Noggrann genomgång av donatorskaraktäriseringen med koordinator.
  • Transplantationskirurg bestämmer slutligen om patienten är medicinskt lämplig. Det finns få absoluta kontraindikationer. Obs. Fråga koordinator så du vet inför anhörigsamtal vad ”vävnad för annat medicinskt ändamål” innebär.

Poliskontakt vid behov

Vid följande dödsfall SKA polisen kontaktas:

  • Om ett dödsfall har eller kan ha orsakats av yttre påverkan (skada eller förgiftning) genom olycksfall, suicid eller vid misstanke om brott.
  • Om ett dödsfall kan misstänkas ha samband med fel och försummelse i hälso- och sjukvården.

Det är polisen som bestämmer om rättsmedicinsk obduktion och, tillsammans med rättsmedicin, om det därmed finns hinder för organdonation. Dagtid kontaktas ”Dödsfallsgruppen”och jourtid Jourkommissarie 010-xxxxxxxx.

Meddela anhöriga om patienten är lämplig organdonator

Om patienten inte är lämplig donator: förklara varför (medicinskt eller polisveto).

Om patienten är lämplig donator:

  • Informera om ev. vidare utredningar som kan ändra beslutet om medicinsk lämplighet, transplantationskirurg tar beslut. Informera om att utredningarna tar tid och om 24-timmarsregeln.
  • Informera om ev rättsmedicinsk obduktion.
  • Glöm inte att fråga om man får omhänderta ”vävnad för annat medicinskt ändamål”.
  • Informera om och rekommendera avsked på IVA efter donationsoperationen.
  • Informera om att anhöriga kommer kallas för uppföljningssamtal.

Remisser för organutredning

IVA-läkare skriver alla remisser för organutredning enl. kirurgens önskemål. Glöm inte att hornhinnor kan doneras även om övriga organ inte är medicinskt lämpliga.

Kontrollera att alla formulär är ifyllda

  • ”Journalhandling för donationsingrepp på avlidna”
  • Donatorskaraktärisering
  • Klinisk diagnostik
  • Cerebral angiografi (handskrivet protokoll)
  • Dödsbevis

Donationsprocessen

Klicka bilden för att hämta PDF-filen

Donatorskaraktäristik

Klicka bilden för att hämta PDF-filen

 




×